Allergier är ett vanligt hälsoproblem som drabbar många människor runt om i världen. Omkring 30–40 % av människorna idag har en eller flera allergier, och antalet personer med allergier har ökat under de senaste 20 åren. Vanliga allergener inkluderar saker som pollen, vissa livsmedel, djurhår och dammkvalster. Andra typer av allergier inkluderar läkemedels-, insektssticks-, latex-, hud- och kemiska allergier.

Världshälsoorganisationen (WHO) konstaterar att allergisk rinit, även kallad hösnuva, och astma är vanliga allergiska tillstånd som drabbar många individer världen över. Allergier kan utlösa dessa tillstånd, orsaka andningssvårigheter och påverka livskvaliteten för de drabbade. De kan också vara kostsamma att hantera. Experter tror att faktorer som luftföroreningar och stigande temperaturer kan förvärra allergier under de kommande åren. Dessa miljöförändringar kan leda till ökade pollennivåer, fler stickande insekter och större mögeltillväxt, vilket allt kan förvärra allergiska reaktioner.

Matallergi är ett annat globalt tillstånd och uppskattas drabba 2–10 % av vuxna och barn. Några av de vanligaste matallergenerna är jordnötter, trädnötter, ägg, mjölk och fisk. I många västländer har antalet matallergier ökat, medan matallergier inte är lika vanliga i vissa delar av Asien och Afrika.

En allergisk reaktion uppstår när något som din kropp är allergisk mot, ett så kallat allergen, kommer in i kroppen. Detta utlöser ett svar från ditt immunförsvar. Immunförsvaret tillverkar speciella celler, kallade antikroppar, för att bekämpa det som det anser vara ett hot. När allergenet kommer i kontakt med antikropparna frigör kroppen histamin och andra ämnen som orsakar allergisymtomen.

Dessa symtom är som ett larm till din kropp, som varnar för att något är fel.

  • Nysning hjälper till att rensa näsan från sådant som kroppen anser vara skadligt. Detta är vanligt vid allergiska tillstånd som hösnuva eller allergisk rinit.
  • Klåda i näsan är ett tecken på att något irriterar din näsa.
  • Nästäppa händer när det finns en ansamling av slem, inflammation eller tillväxt av små vävnader som kallas polyper.
  • Nästslem är det klibbiga ämnet i näsan som fångar upp skadliga partiklar. Det kan vara tunt eller tjockt och kan vara genomskinligt eller färgat.
  • Nasal svullnad händer när vätska från blodkärlen rör sig in i de djupare hudlagren, vilket orsakar svullnader.
  • Klåda i ögonen är ett tecken på att något är fel i dina ögon och orsakar irritation.
  • Ögonrödhet händer när blodkärlen i ögat blir större, vilket gör att ögonen ser röda ut.
  • Hosta rensar dina luftvägar från slem eller partiklar, som allergener eller bakterier.
  • Tryck över bröstet känns som tryck i bröstet och gör det svårt att andas. Det uppstår när luftvägarna är trånga, så att luften inte kan passera lätt.
  • Andnöd är när det är svårt att andas in eller ut luft, ofta sett vid tillstånd som astma.
  • Huvudvärk kan hända när slem blockerar dina bihålor och orsakar tryck i huvudet.
  • Diarré är när maten rör sig för snabbt genom matsmältningssystemet, vilket ofta ses vid matallergier och anafylaxi.
  • Buksmärtor händer när ditt matsmältningssystem inte fungerar som det ska, och du kan känna smärta i magen.
  • Kräkningar är din kropps sätt att göra sig av med något skadligt, som matallergener.
  • väsande är ett visslande ljud vid andning, vilket uppstår när dina luftvägar är förträngda, och det är vanligt vid astma.
  • Hudrodnad eller utslag är ofta ett tecken på atopisk dermatit eller kontaktdermatit, orsakad av inflammerade blodkärl i huden.
  • Klåda i huden är kroppens signal att något är fel. Det händer när nervreceptorer i huden aktiveras (som vid eksem eller kontaktdermatit).

I allvarliga fall kan en allvarlig allergi orsaka anafylaxi, vilket är en livshotande reaktion som kräver omedelbar behandling.

Varje allergisk person reagerar olika på olika allergener, så det är viktigt att förstå vad som specifikt orsakar just dina allergier.

Vanliga orsaker till miljö-, mat- och läkemedelsallergier inkluderar

  • Pollen, såsom från träd, gräs eller ogräs
  • Husdammskvalster
  • Katter och hundar
  • Stickande insekter som bin och getingar
  • formar
  • Livsmedel
  • Läkemedel

Allergier finns i två huvudtyper baserat på hur de verkar. Den första typen kallas IgE-medierade allergier, vilket är den typ vi pratar om på den här webbplatsen. Den andra typen är icke-IgE-medierade allergier.

IgE-medierad allergi

En IgE-medierad allergi producerar speciella antikroppar som kallas IgE. Dessa antikroppar är specifika för det ämne som orsakar din allergi (som pollen eller jordnötter). IgE-antikropparna fäster vid speciella celler i kroppen som kallas mastceller, och denna process kallas sensibilisering. Under sensibiliseringsprocessen känner du inga symtom, men din kropp förbereder sig på att reagera nästa gång den möter allergenet.

Mastceller finns i områden som din hud, ögon, näsa, mun, hals, mage och tarm. När din kropp kommer i kontakt med allergenet igen känner dessa mastceller igen det och agerar som om de är under attack. De frigör histamin och andra kemikalier för att bekämpa det de tror är ett hot. Det är detta som orsakar allergisymtom.

Icke-IgE-medierad allergi

Icke-IgE-medierade allergier skiljer sig från de vanligare IgE-medierade allergierna. De är mindre förstådda och uppstår när T-celler, en typ av vita blodkroppar, är involverade. Dessa allergier är kopplade till tillstånd som kontakteksem (även kallat allergisk kontaktdermatit). Medan symtom från IgE-allergier visar sig snabbt, kan icke-IgE-allergier ta 24–48 timmar innan de uppstår efter kontakt med ett allergen.

Allergiska reaktioner kan se olika ut varje gång du kommer i kontakt med något du är allergisk mot. Vissa reaktioner uppstår direkt, medan andra kan ta längre tid att visa sig. Det finns två typer av allergireaktioner att känna till.

Akut respons (omedelbar reaktion)

Detta är den typ av allergireaktion som de flesta känner till. Den inträffar inom 15–30 minuter efter kontakt med allergenet. Under denna tid frigör kroppen kemikalier som histamin, prostaglandiner och leukotriener, vilket får kroppen att reagera. Till exempel kan dessa kemikalier orsaka symtom som nysningar, svullnad och slemproduktion i andningsorganen. Dessa reaktioner kan också orsaka täppt näsa och andningssvårigheter, vilket leder till symtom som väsande andning.

Senfasrespons (fördröjd reaktion)

Detta händer 4–6 timmar efter att de första symtomen försvinner och kan vara i dagar eller veckor. I denna fas orsakar immunförsvaret inflammation och skador på vävnader i kroppen. Detta kan leda till mer svullnad, ödem och andningssvårigheter i lungorna. Denna fördröjda reaktion är anledningen till att det kan ta tid för symtomen att visa sig och förvärras.

Nyser du varje gång du klappar en katt? Får du kliande nässelutslag om ett bi eller en geting sticker dig? I så fall kanske du redan vet att du är allergisk mot vissa saker. Ibland kanske du dock inte vet vad som orsakar dina allergisymtom. För att ta reda på det säkert behöver du prata med en läkare som kan titta på din sjukdomshistoria, utföra en undersökning och göra några allergitester. Att diagnostisera allergier kan vara knepigt eftersom symtomen kan kännas som symtomen vid andra hälsoproblem. Vid behov kan din läkare remittera dig till en allergiexpert för mer hjälp.

Läkare diagnostiserar allergier i tre steg:

  1. Personlig och medicinsk historia

När du besöker din läkare kommer hen att ställa många frågor för att förstå varför du har vissa symtom. Det är en bra idé att skriva ner lite information hemma. Tänk på din familjs hälsohistoria, de mediciner du tar och dina dagliga rutiner hemma, i skolan eller på jobbet. Notera när och var dina symtom uppstår. Uppstår de under specifika tider på året? Mår du sämre på natten eller under dagen? Uppstår dina symtom efter att ha varit i närheten av djur? Finns det vissa tider på dagen då de uppstår? Verkar någon mat eller dryck utlösa dem? Denna information kommer att hjälpa din läkare att förstå ditt tillstånd bättre.

  1. Fysisk undersökning

Om din läkare tror att du kan ha en allergi kommer hen att undersöka dina ögon, näsa, öron, hals, bröstkorg och hud under undersökningen. Hen kan också undersöka dina lungor med ett särskilt lungfunktionstest. Ibland kan du behöva en röntgenbild av dina lungor eller bihålor för att få mer information.

  1. Tester för att identifiera allergener

Läkare har olika tester för att hjälpa till att avgöra om du har allergier. Varje persons erfarenhet av dessa tester kan vara olika, och inget enskilt test kan avgöra om du har en allergi. Dessa tester är bara ett sätt att hjälpa din läkare att ställa en diagnos.

Läs mer om de tester som läkare använder för att diagnostisera allergier >

Hantering av allergier börjar med att undvika de saker som orsakar dem, så kallade allergener. Det bästa sättet att hålla dina allergier under kontroll är att hålla sig borta från dessa triggers. En läkare kan hjälpa dig att ta reda på vilka allergener du behöver undvika baserat på din situation.

Läkemedel kan hjälpa till att kontrollera allergisymtom, men de botar inte allergier. Om du inte kan undvika allergener finns det läkemedel som kan lindra dina symtom. Avsvällande medel och antihistaminer är de vanligaste allergimedicinerna. De kan hjälpa mot täppt näsa, rinnande näsa, nysningar och klåda. Kortikosteroider kan minska svullnad i näsan och luftvägarna. Även om dessa behandlingar kan hjälpa mot symtomen, kommer de inte att få allergier att försvinna helt.

Ett sätt att eventuellt förändra hur ditt immunförsvar reagerar på allergener är genom allergenimmunterapi. Denna behandling kan hjälpa dig att bli mindre känslig för triggers över tid. Att använda både undvikande och medicinering kan fungera tillsammans för att minska allergisymtom.

De flesta allergiska reaktioner är milda och kan vara irriterande, men de är vanligtvis inte allvarliga. Vissa personer kan dock uppleva en allvarlig reaktion som kallas anafylaxi, vilket kan vara livshotande.

Vad är anafylaxi?

Anafylaxi är en allvarlig allergisk reaktion som kan vara livshotande. Den kan inträffa bara sekunder eller minuter efter att du kommit i kontakt med något du är allergisk mot. De vanligaste orsakerna till anafylaxi är vissa livsmedel, insektsstick och vissa mediciner.

När du har en allergi reagerar ditt immunförsvar starkt på allergenet genom att frigöra kemikalier som leder till symtom. Normalt uppstår dessa symtom i en del av kroppen. Men för vissa personer kan anafylaxi påverka många delar av kroppen samtidigt. Under anafylaxi kan de frigjorda kemikalierna orsaka chock. Det innebär att ditt blodtryck kan sjunka snabbt och dina luftvägar kan trånga, vilket gör det svårt att andas.

tecken och symtom

Anafylaxi är en allvarlig allergisk reaktion som kan inträffa mycket snabbt, ibland bara sekunder eller minuter efter att du rört vid eller ätit något du är allergisk mot.

Var uppmärksam på dessa tecken och symtom; om två eller fler inträffar, sök omedelbart läkarvård:

  • Hudreaktioner, som utslag, nässelutslag eller klåda
  • Hud som ser rodnad eller blek ut
  • En varm känsla i din kropp
  • En klumpkänsla i halsen
  • Väsande andning eller andningssvårigheter, trånghet i halsen, hosta, hes röst, bröstsmärtor, svårigheter att svälja och klåda i munnen eller halsen, samt täppt eller täppt näsa
  • En svag och snabb hjärtrytm
  • Illamående, kräkningar eller diarré
  • Yrsel eller yrsel
  • Huvudvärk
  • Känner sig orolig
  • Lågt blodtryck
  • Att svimma eller förlora medvetandet

De farligaste symtomen är lågt blodtryck, andningssvårigheter och medvetslöshet, vilket kan vara mycket allvarligt eller till och med livshotande. Om du ser något av dessa symtom, särskilt efter att ha ätit något, tagit medicin eller blivit stucken av en insekt, sök omedelbart läkarhjälp. VÄNTA INTE!!!! Anafylaxi kräver akut och omedelbar behandling med adrenalin.

Vanliga orsaker till allvarliga allergiska reaktioner och anafylaxi

Livsmedel

Alla livsmedel kan orsaka en allergisk reaktion. Livsmedel som orsakar majoriteten av anafylaxi är jordnötter, trädnötter (som valnöt, cashewnötter, paranötter), skaldjur, fisk, mjölk, ägg och konserveringsmedel.

Stingande insekter

Insektsgift från, honungsbinar, getingar eller gula jackor, hornets och eldmyror kan orsaka svåra och till och med dödliga reaktioner hos vissa människor.

Läkemedel

Vanliga läkemedel som orsakar anafylaxi är antibiotika (såsom penicillin) och läkemedel mot anfall. Vissa blod- och blodprodukter, radiokontrastfärger, smärtstillande medel och andra läkemedel kan också orsaka allvarliga reaktioner.

Vad man ska göra efter en anafylaktisk reaktion

Om du upplever anafylaxi är det viktigt att agera snabbt.

Åtgärder:

  1. Använd din adrenalin (adrenalin autoinjektor eller nässpray) omedelbart:
    • Om du har en adrenalin-autoinjektor eller nässpray, använd den omedelbart, även om du inte är säker på om det är en nödsituation.
    • Adrenalin hjälper din kropp att stoppa den allergiska reaktionen och kan rädda ditt liv. Det ska ges i låret och stanna där i 10 sekunder.
  2. Ring efter hjälp:
    • Efter att du använt adrenalin-autoinjektorn eller nässprayen, kontakta din läkare eller akutmottagningen, eller be någon ta dig till sjukhuset. Det är viktigt att bli undersökt av en läkare i många fall eftersom en andra reaktion kan uppstå, och du kan behöva mer behandling.
  3. Behåll lugnet och vänta på hjälp:
    • Om du kan, försök att hålla dig lugn och sitt eller ligg ner medan du väntar på hjälp. Ibland kan anafylaxi orsaka yrsel eller svaghet, så det är viktigt att undvika att ställa sig upp för snabbt.
  4. Följ upp med din läkare:
    • När nödsituationen är över är det viktigt att du träffar din läkare för att diskutera vidare behandling eller ändringar i din allergiplan. Din läkare kan hjälpa dig att ta reda på hur du undviker framtida reaktioner.

Viktigt att komma ihåg:

  • Bär alltid med dig två adrenalin-autoinjektorer eller nässprayer om du har allvarliga allergier. Detta förbereder dig om en 2nd dos adrenalin behövs för att behandla dina symtom.
  • Se till att familj, vänner och lärare vet hur man använder din adrenalin-autoinjektor eller nässpray och vad man ska göra om du får en allergisk reaktion eller anafylaxi.
  • Vänta inte med att använda din adrenalin-autoinjektor och nässpray om du upplever anafylaxi – att använda den tidigt kan göra stor skillnad.
  • Om du har allergier eller astma och har anafylaxi i din familj är risken för anafylaxi högre. Även om du eller ditt barn bara har haft en mild anafylaktisk reaktion tidigare finns det fortfarande en risk för allvarligare anafylaxi.

Behandling av anafylaxi

Adrenalin är det viktigaste läkemedlet för behandling av anafylaxi, vilket är en allvarlig allergisk reaktion. Ju snabbare någon får adrenalin under en anafylaktisk episod, desto bättre är chanserna att må bättre och överleva.

Om någon får en allvarlig reaktion och slutar andas eller om hjärtat stannar kan en åskådare eller ett akutsjukvårdsteam utföra HLR (hjärt-lungräddning) för att hjälpa dem.

Förutom adrenalin kan läkare ge andra läkemedel baserat på hur allvarliga symtomen är. Detta kan inkludera:

– Antihistaminer och kortison via en intravenös injektion för att minska svullnad i luftvägarna och förbättra andningen.

– En betaagonist, som albuterol, för att hjälpa till med andningsproblem.

– Syre för att underlätta andningen.

Adrenalin kan ges själv med antingen en autoinjektor eller en nässpray. Autoinjektorn ser ut som en penna och injicerar en dos adrenalin när du trycker den mot låret. Nässprayen är en liten apparat som du sprayar i näsan. Det är viktigt att veta hur och när du ska använda adrenalin själv, och se till att din familj, dina vänner och lärare vet hur de kan hjälpa till om du behöver det.

Kom alltid ihåg att fylla på ditt recept när det tar slut, och låt inte ditt adrenalin frysa (under 0 °C). Om du flyger kan du ta med dig autoinjektorn eller nässprayen i handbagaget. Eftersom flygplatsens säkerhetspersonal kanske inte känner till reglerna, be din läkare om ett undertecknat brev som förklarar att du behöver ha det med dig.

Allergiimmunterapi är en medicinsk behandling som är utformad för att minska eller eliminera allergiska reaktioner genom att desensibilisera kroppen för specifika allergener över tid. Det används ofta för personer med allergisk rinit (hösnuva), astma och vissa andra allergiska tillstånd. Målet med immunterapi är att förändra hur immunsystemet reagerar på allergener, vilket gör kroppen mindre känslig för dem.

Hur allergiimmunterapi fungerar:

I denna behandling får du små mängder av det allergen du är allergisk mot, antingen genom injektioner (kallas subkutan immunterapi) eller tabletter eller droppar (kallas sublingual immunterapi). Mängden allergen ökas långsamt för att hjälpa ditt immunförsvar att tolerera det. Detta hjälper din kropp att vänja sig vid allergenet och sluta reagera så starkt på det.

Allt eftersom behandlingen fortsätter producerar ditt immunförsvar färre antikroppar (de proteiner som orsakar allergiska reaktioner), vilket hjälper till att minska symtom som nysningar, kliande ögon och täppt näsa.

Typer av allergiimmunterapi:

  1. Subkutan immunterapi (SCIT):
    • Detta innebär allergisprutor som ges under huden.
    • Till en början får du sprutor en eller två gånger i veckan, och med tiden blir besöken mer sällan.
    • Behandlingen varar vanligtvis cirka 3 till 5 år.
  2. Sublingual immunterapi (SLIT):
    • Detta innebär att man tar tabletter eller droppar med allergener, som placeras under tungan.
    • Du tar dessa dagligen, ofta hemma, och de används vid allergier mot pollen, dammkvalster och husdjur.

Fördelar med allergiimmunterapi

Allergiimmunterapi, även känd som allergisprutor eller tabletter, hjälper till att minska eller eliminera allergisymtom genom att gradvis desensibilisera kroppen för de saker som orsakar allergier. Här är några fördelar:

  1. Långsiktig lindring:
    • Allergisprutor eller tabletter kan ge långvarig lindring. Efter avslutad behandling upplever många att de behöver mindre medicin och har färre allergisymtom.
  2. Bättre kontroll över symtom:
    • Immunterapi kan hjälpa till att kontrollera symtom som nysningar, klåda, rinnande näsa och kliande ögon. Det kan också göra symtomen mindre allvarliga när du utsätts för allergener.
  3. Minskar behovet av läkemedel:
    • När du har avslutat allergiimmunterapi kanske du inte behöver ta lika många antihistaminer eller andra allergiläkemedel.
  4. Hjälper till att förebygga astma:
    • För vissa personer kan allergiimmunoterapi hjälpa till att förhindra att allergier övergår i astma eller bidra till att förbättra symtomen om man redan har astma.
  5. Förbättrar livskvaliteten:
    • Genom att minska allergisymtom kan immunterapi göra vardagliga aktiviteter som att gå ut eller utöva sport roligare utan att man behöver oroa sig för konstant nysning eller täppt näsa.
  6. Säkert och effektivt:
    • Allergiimmunterapi är en säker och effektiv behandling för många människor, och den är godkänd av läkare för att bidra till att minska långsiktiga allergiproblem.

När används allergiimmunterapi?

Allergiimmunterapi används när andra behandlingar, som allergipiller eller sprayer, inte fungerar tillräckligt bra. Det används ofta i följande situationer:

  1. Svåra allergier:
    • Om du har starka allergiska reaktioner (som rinnande näsa, kliande ögon eller nysningar) som inte försvinner med vanlig medicin, kan allergiimmunterapi hjälpa till att minska dessa symtom.
  2. Om du har flera allergier:
    • När du är allergisk mot flera saker, som pollen, damm, husdjur och mögel, och det är svårt att hålla symtomen under kontroll, kan immunterapi vara ett bra alternativ för att behandla dem alla samtidigt.
  3. Om du vill undvika långtidsmedicinering:
    • Om du är trött på att ta allergimedicin varje dag kan allergiimmunterapi hjälpa dig att bli av med symtomen för gott, så att du inte behöver ta medicin hela tiden.
  4. Om du har allergier som leder till astma:
    • Om dina allergier orsakar astma kan allergiimmunterapi hjälpa till att förebygga astma eller minska astmasymtom.
  5. Om du vill ha långvarig lindring:
    • Om du vill ha långvarig lindring från dina allergier utan att alltid behöva medicinering är allergiimmunterapi ett bra alternativ eftersom det kan fungera i flera år efter behandlingen.

Möjliga biverkningar av allergiimmunterapi:

Vissa personer kan få milda reaktioner efter att ha fått en injektion eller ögondroppar. Detta kan inkludera saker som rodnad, svullnad eller klåda på det ställe där de fick det. I mycket sällsynta fall kan vissa personer få en allvarlig allergisk reaktion som kallas anafylaxi, särskilt efter att ha fått en allergispruta.

Innehåll granskat av GAAPP's Vetenskaplig och rådgivande panel